Särskola

I den nya skollagen (201:800) är grundsärskolan en nioårig skolform, vilken regeringen har motiverat med att detta underlättar samarbete mellan grundsärskolan och grundskolan. Den obligatoriska särskolan finns i två former – grundsärskola och träningsskola med respektive kursplaner. Däremot har de obligatoriska skolformerna, förskoleklassen och fritidshemmet en gemensam läroplan, Lgr 11. Den anger de grundläggande värden som ska prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som ska gälla för skolans arbete. De grundläggande bestämmelserna om särskolan finns i skollagen och i särskoleförordningen.

Undervisningen i den obligatoriska särskolan organiseras på olika sätt. En elev kan gå i en mindre särskoleklass med högre personaltäthet än i övriga klasser. I en särskoleklass är det vanligt att lärare har specialkompetens. En särskoleelev kan också vara integrerad i en grundskoleklass.

Grundsärskola

Skoldagen liknar på många sätt grundskolans, men praktiska ämnen har större utrymme. Grundskolans mål gäller så långt det är möjligt även här. Undervisningen läggs upp efter varje elevs förutsättningar och behov. Därför varierar också arbetssätten. Eleverna får längre inlärningstid än i grundskolan och arbetstakten är långsammare. Undervisningen i basämnena svenska och matematik har en central plats, ofta integrerade i andra ämnen.

Träningsskola

Träningsskolans kursplan är mindre teoretiskt inriktad än grundsärskolans. Det innebär att den är mer praktiskt orienterad utifrån fem ämnesområden (kommunikation, estetiska verksamhet, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning). Det är vanligt att elever i träningsskolan har flera funktionshinder. Undervisningen är därför mycket individuellt anpassad.

Den kommunala skola inom vars upptagningsområde eleven är folkbokförd, skolpliktsskolan, har skyldighet att ordna utbildning för alla elever inom den obligatoriska särskolan. Med hänsyn till vissa elevers funktionsnedsättning kan det finnas andra skolor som har mer anpassad verksamhet för eleven än skolpliktsskolan.

Vem har rätt att gå i särskolan?

Obligatoriska särskolan finns för de elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning. Även elever med betydande och bestående förvärvad hjärnskada och flerfunktionshinder tas emot i särskolan. Ett beslut om mottande i denna skolform ska föregås och grunda sig på noggranna utredningar (psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social) Det är rektor som ansvarar för verksamheten.

Ytterliggare information om den obligatoriska särskolan hittar du på Skolverkets hemsida. Där finns det bland annat en tydlig och bra broschyr: ”Särskola - en skola för mitt barn”. Den broschyren vänder sig till dig som är förälder och har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är och vilka barn som blir mottagna där.

Efter grundsärskolan

De som gått inom grundsärskolan är garanterad plats i gymnasiesärskolan. Alla elever läser kärnämnen (samma ämnen som för gymnasiet i övrigt) enligt gymnasiesärskolans kursplaner. Utöver de nationella programmen erbjuds individuella program inom verksamhetsträning, yrkesträning och specialutformade program. Alla program är fyraåriga. I Färgelanda kommun finns det ingen gymnasiesärskola, utan eleverna söker sig framför allt till de närliggande kommunernas skolor; Marieberg/Agneberg i Uddevalla, Utsikten i Ed, Nuntorp i Brålanda och Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg. Elever kan söka andra skolor i Sverige.

Chef Barn- och utbildningssektorn
Helena Kronberg
0528-567201
Rektor Valboskolan F-6
Pär Allvin
0528-567260

Sidan uppdaterades 2017-08-07

Synpunkter?


Telefonnummer
Färgelanda kommuns växel 0528-567000
Färgelanda kommuns fax 0528-71476

E-post
kommun@fargelanda.se 

Besöksadress

Allhemsvägen 5
458 80 Färgelanda

Öppettider kommunhuset
Måndag-Fredag 08:00-16:30
Lunchstängt 12:00-13:00

Färgelanda i sociala medier